Jag har valt att jämföra två nyheter i dagstidningen Göteborgs-Posten. Båda publicerades i tidningen onsdagen den 14e september.
Nyhet 1, rubrik: Ny typ av gäng i Backa
Backa är en omtalad förort till Göteborg, där det sedan en tid tillbaka skett bilbränder, stenkastning på bussar och misshandel. Det är därför ingen nyhet för Göteborgs-Postens läsare att det är oro i området. Man har istället hittat ett nytt sätt att skriva om nyheten på, man har lagt fokus på en ung kille som berättar hur han sett ungdomarna växa upp till vad de är idag, och hans tankar kring den oroliga situationen.
Nyhet 2, rubrik: Skolbuss överfallen i Peshawar
Under rubriken följer en kort nyhetsnotis där man får reda på att beväpnade män slog till mot en skolbuss i en stad i Pakistan dagen innan. Minst fyra barn och en chaufför dödades.
Varför har dessa händelser publicerats som nyheter?
Enligt Henk Prakkes nyhetsmodell från år 1969 (Häger, 2009 s.87) kan vi konstatera att nyheterna har värderats enligt modellen. Nyheten ska vara så nära i tid och rum som det går att komma läsaren. Kulturella skillnader och långt tidsmässigt avstånd påverkar nyhetsvärderingen. I detta fall har det resulterat i att nyhetsnotisen om Pakistan värderas annorlunda än oron i Backa, även om händelsen i Pakistan både är allvarligare och inkluderar dödsfall.
Varför har nyheterna fått en så olik värdering?
Det finns två sätt att välja ut en nyhet (Johansson, 2008 s.7). Antingen genom att utgå från vad publiken vill ha, eller att utgå från vad de bör veta och ta del av. I detta fall visas det tydligt, oron i Backa är ingen nyhet, men är så nära i tid och plats att läsaren vill veta mer. Den överfallna skolbussen som resulterade i fem döda har fått plats i tidningen genom en nyhetsnotis. Läsaren vet redan att Pakistan är ett oroligt land, och pågående oroligheter och krig slutar efter ett tag vara en nyhet, och lockar därför inte läsaren (Häger, 2009 s.83). Om man däremot skulle valt ut nyheten genom alternativ två, alltså vad publiken bör veta, hade det nog sett annorlunda ut.
En annan anledning till att nyheterna värderades olika beror på psykologiska orsaker. Enligt Trine Østlyngen och Turid Øvrebø (Häger, 2009 s.85) finns så kallade reptilnyheter. Det är en tolkning som är kopplat till vårt mänskliga alarmsystem som säger att om händer det något långt bort kan vi vara lugna. Det händer inte oss, det händer dem. Trine och Turid hävdar att det är nyheter som händelsen i Pakistan som läsaren vill ha.
Den amerikanske journalisten Walter Lippman (Häger, 2009 s. 110) jobbade vidare på begreppet att en nyhet är ”något som intresserar många i samhället och som tidigare inte varit känt”. Han noterade att man lyfter fram sådant som kan vinna respons hos publiken, och som kan väcka känslor och möjlighet till identifikation. Även här ser vi varför nyheterna värderades olika, även om de dödade i Pakistan kanske borde väcka fler känslor än oroligheter i Backa. Göteborgs-Postens läsare kan identifiera sig mer med oron i Backa än med dödsfallen i Pakistan.
Nyhet från utlandet
Johan Galtung och Marie Holmboe Ruge gjorde 1965 en värdering kring nyheter från utlandet ( Häger, 2009 s.110-112). De menar att nyheten påverkas av olika faktorer, så som hur länge nyheten utspelade sig, tröskelvärdet och hur kulturellt nära den är publiken. Oförutsedda händelser har större nyhetsvärde, och det är här vi kan förstå varför inte de dödade i Pakistan värderades högre i tidningen. Vi är inte överraskade eller känner något större samband mellan händelsen och våra liv i Sverige.
Alltså, vi kan läsa om oroligheterna i Backa eftersom det är något som är nära läsaren, som publiken kan identifiera sig med och i värsta fall bli en del av. Händelsen i Pakistan har inte fått lika mycket utrymme, men är en så kallad reptilnyhet. Det är en nyhet som innefattar dödsfall, vilket har gjort att den är värd att publicera, men den är också långt bort från oss både geografiskt och kulturellt, vilket gjort att den fått mindre utrymme i tidningen.
En kombination av dessa teorier och värderingar kring nyheter visar oss varför nyheterna om oroligheterna i Backa och händelsen i Pakistan publicerades.
Hej Julia!
SvaraRaderaJag gillar verkligen din jämförelse av de två nyheterna. Jag tycker att du lagt upp dispositionen av blogginlägget på ett tydligt sätt där du pedagogiskt redogör för skillnaderna.
Du gör också många relevanta kopplingar till teorier och forskning. Speciellt tycker jag att du fick med en bra poäng i och med de psykologiska orsakerna - reptilnyheterna som verkar spela en stor roll i sammanhanget. Det fick mig också att fundera över dess inverkan på de nyhetsartiklar jag skrivit om i mitt blogginlägg.
Angående närheten och distansen i tid, kultur och rum tycker jag att du har många intressanta tankar kring. Jag känner igen mig i den oro jag kan känna över otäcka händelser som sker i Sverige. Jag är rädd att de ska drabba mig eller någon jag känner. Medan jag mer känner mig ledsen över händelser som sker längre bort. Jag tänker att usch vad hemsk världen är och väljer ofta att inte läsa eftersom det är för jobbigt att ens tänka på det.
Tack för ett inspirerande inlägg!
Vänliga hälsningar,
Sanna Johansson.
Hej Julia!
SvaraRaderaTack för trevlig och inspirerande läsning. Strukturen i ditt inlägg är väldigt bra tycker jag. Det är lätt att följa och det blir väldigt tydligt med den teoretiska kopplingen när du har lagt upp det som du gjort.
Du har dessutom en gjort en bred teorigenomgång, vilket jag tyckte var väldigt bra.
Det som jag själv tog till mig mest av var den delen om reptilnyheter som jag själv inte hade applicerat på mina nyheter. Den stämmer väldigt bra överens med hur jag själv väljer bland vilka nyheter jag läser/ser på. Teorin om reptilnyheter går att applicera på framförallt en av mina nyheter, den om Stefan Livs dödsfall. Har man egna barn slår den nyheten igång det egna larmsystemet direkt och skapar intresse för att läsa artikeln.
Vänliga hälsningar,
Helena